är det ödet mån tro?

Jag fick inte jobbet....

Det märkliga var att jag kände lättnad. Jag ville visst inte ha det? Missförstå mig rätt, det hade varit ett bra steg i karriären. Absolut. Men att jobba heltid med stora krav från mig själv och jobbet är inget jag direkt längtar efter just nu, i detta skede i livet. Visst känner jag mig lite dumpad, trots att hon sa att det var ett mycket svårt val och att jag hade gjort stort intryck.... Jag kom långt ändå, och det känns bra!

Det märkliga är att min fd. chef ringde o lämnade ett meddelande igår, att hon behövde mig! Vi kommer så bra överens och jag blev så glad. Var ju tvungen att vänta på svaret idag (...) och när jag visste att jag inte fått det så ringde jag till henne. Så jag ska börja jobba halvtid i butik asap. Ärligt talat känns det som precis vad jag behöver just nu, i detta skede i livet.

Är det inte märkligt ändå, hur vissa saker bara händer, och inte känns som någon slump.