Det mest värdefulla budskapet till alla föräldrar

Snart ska ni få en uppdatering från den härliga semester vi just kommit hem från...

Men innan dess, se detta klipp med Petra (läs även hennes underbara blogg)






Sååååå bra... inte sant!

Rent barn utan protester

Det hela började med att Olle såg John Bauers staty i Stadsparken och blev fascinerad av vem han var.

Jag letade fram min gamla John Bauers sagovärld och det är en succé. Det är inte dumt att läsa godnattsagor man själv älskar.

Sedan råkar det vara så att troll hatar allt vad rent vatten och bada är. Hoppsan. Nu går det utan protester att både duscha och bada. Pojken är inget troll, och det ska han bevisa. Svårare än så behöver det inte vara

Prinsessor och troll, bästa kontrasten

Så nu sover en ren och skön prinskorv som förmodligen drömmer om både troll och prinsessor. Jag älskart!

Hur säger man nu igen?

Visst är det svårt att veta vad man ska säga till sitt barn om något annat barn gör hen ledsen. (Första gången jag använder det nya könsneutrala pronomet, känns väl inte helt naturligt). Som idag när Olle vinkade hejdå till sin bästis genom dagis fönstret och han inte vinkade tillbaka utan räckte ut tungan. Olle blev sååå ledsen. Det gör ju ont i hjärtat. Då kom jag att tänka på denna underbara artikel om just detta, där det står hur man skall göra för att vända det som hänt till en upplysning om sina egna känslor. Jag skulle alltså ha frågat Olle typ såhär "Jag gissar att det är viktigt för dig att kompisar vinkar tillbaka och visar uppskattning" Nu är ju detta ord som en 4-åring kanske inte riktigt kan ta in. Men hur som helst, budskapet är att man inte skall döma det andra barnet:

"Varje gång vi uttalar oss dömande om andra missar vi en chans att låta barnet lära sig något om sig själv" 

Nu svarade jag så klart inte så pedagogiskt som man ska eftersom jag glömt hur det var man skulle säga. Utan tvärt om "Han är nog bara ledsen för att hans pappa inte har kommit och hämtat honom än" sa jag... Men huvudsaken är att man omvärderar och granskar sig själv och är medveten om vad det är man egentligen lär sitt barn.

Ha en underbar helg!

Natti natti

Jag sitter här och känner mig som världens sämsta mamma. Olle ligger och skriker och gråter KOM MAMMA inne i sin säng. Han har blivit van vid att jag sitter och håller handen och är närvarande tills han somnar. Det har inte alltid varit så. Vet inte hur vi gled in på det dumma spåret. Men det handlar nog mycket om att Olle är i olika faser samtidigt som jag själv ofta saknar honom så mycket och bara har lite tid på kvällen efter jobbet och inte har haft något emot att sitta med honom tills han somnar. Jag har tyckt det var mysigt. Så just nu är det mitt fel att det är såhär fruktansvärt jobbigt. För honom.

Vi räknar med att det kommer att ta några kvällar. Vet inte hur jag ska överleva. Hjärtat brister ju. Känns inte bra att överge honom så. Men det går inte att resonera heller. Det känns så omöjligt. Just nu måste vi bara bryta en dålig vana och hjälpa honom att kunna somna själv. Det värsta är att det känns som man ger honom sår i själen av att inte komma när han ropar och gråter så hjärtskärande. Men vi gör det för att vi älskar honom så oändligt. Nobody said it was easy

Gamla stan, Stockholm sommaren 2011