Visst är det svårt att veta vad man ska säga till sitt barn om något annat barn gör hen ledsen. (Första gången jag använder det nya könsneutrala pronomet, känns väl inte helt naturligt). Som idag när Olle vinkade hejdå till sin bästis genom dagis fönstret och han inte vinkade tillbaka utan räckte ut tungan. Olle blev sååå ledsen. Det gör ju ont i hjärtat. Då kom jag att tänka på
denna underbara artikel om just detta, där det står hur man skall göra för att vända det som hänt till en upplysning om sina egna känslor. Jag skulle alltså ha frågat Olle typ såhär "Jag gissar att det är viktigt för dig att kompisar vinkar tillbaka och visar uppskattning" Nu är ju detta ord som en 4-åring kanske inte riktigt kan ta in. Men hur som helst, budskapet är att man inte skall döma det andra barnet:
"Varje gång vi uttalar oss dömande om andra missar vi en chans att låta barnet lära sig något om sig själv"
Nu svarade jag så klart inte så pedagogiskt som man ska eftersom jag glömt hur det var man skulle säga. Utan tvärt om
"Han är nog bara ledsen för att hans pappa inte har kommit och hämtat honom än" sa jag... Men huvudsaken är att man omvärderar och granskar sig själv och är medveten om vad det är man egentligen lär sitt barn.
Ha en underbar helg!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar