Just nu lyssnar jag på Virginia Woolfs bok
"Orlando". I ärlighetens namn så tog jag den av misstag på bibblan tillsammans med Hemingway's
"Den gamle och havet" jag blandade ihop henne med
Joyce Carol Oates. Gillade nämligen hennes bok om Marilyn Monroes liv
"Blonde" så mycket. Så det var inget annat att göra än att ge Virginia en chans. Inget jag hade valt medvetet då jag inte greps av filmen om hennes liv
"The hours" men det kanske var för jag inte hade en aning om hennes storhet. Nu är jag sugen på att se den igen. För hon är verkligen helt otrolig på att sätta ord på
existensiella tankar, ångest och kärlek. Och jag har bara kommit till fjärde kapitlet. Spår 7 cd 3 lyssnade jag på flera gånger för jag tyckte det var så fint. Många spår är sådana. Det är Ewa Fröling som läser, var skeptisk i början men hon passar bra om än lite oinlevelsefull (?) och onaturlig bland alla "ty" och "ehuru", men det kanske inte beror på henne...
|
Virginia Woolf |
|
Joyce Carol Oates |
Förväxlingen var inte så konstig ändå märkligt hur hjärnan kopplade ihop detta. Citat: "Slarviga och slingriga tankar" precis som mina.
Får bli en bok av Joyce en annan gång...
Kul!!
SvaraRadera