![]() |
Jeff who lives at home |
Visar inlägg med etikett filmklubb. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett filmklubb. Visa alla inlägg
9 juli 2012
Filmtips!
Såg en underbar film igår kväll, en film om meningen med livet och allt som verkligen betyder något. Underbara skådespelare, Susan Sarandon som spelar mamman, Jason Segel som har huvudrollen "Jeff" och och hans bror "Pat" spelas av Ed Helms som är känd från den Amerikanska versionen av "The office" samt filmerna "The hangover".
Filmen är så vacker och en så'n där film som man längtar efter att se för första gången igen!
22 april 2012
Marie Antoinette
Ja, visst vet man vem det är, eller??
Vilken bra film, var tvungen att kolla upp fakta när jag kom hem från filklubben eftersom filmen slutade precis när det hettade till... Och det var som jag trodde... Konstigt att Coppola valde bort den delen, kunde blivit spännande men förstås väldigt grymt.
Antoinette giftes bort när hon var 16 år för att förbättra läget mellan Frankrike och Österrike. Hennes nye make Ludvig visade sig vara gay och därför dröjde det länge innan de fick en tronarvinge, men det fick de i alla fall. Hon hade en romans med den svenske Axel von Fersen, som var fint. Förvånansvärt jämställt att hon fick leva så "fritt" och inte riskera sin status. För det var ju inte pga sin otrohet som hon var hatad av folket utan sitt slöseri av tillgångarna.
Det var otroligt fint filmat och Kirsten Dunst är super. Musiken är emellanåt modern vilket gör att man känner mer likheter med oss som lever nu.
Bra film. Se den. Speciellt om du gillar fina kostymer och otroliga klänningar!!
4 februari 2012
Jag lovade en recension...
"Filmklubben bjöd på en film från 1992, regisserad av Francis Ford Coppola. Förutom Anthony Hopkins spelade Gary Oldman, Winona Ryder och Keanu Reeves... Gissa vilken!? Recensionen kommer snart!"
Svaret är Dracula. BRA film. Alltid dumt att skriva något om filmen såhär en månad senare... Men den ledde i alla fall till nästa tema, som blir regissören Francis Ford Coppola. Fin övergång.
1. Saturday night fever
Här kommer en lista på de filmer jag kommer ihåg att vi sett sedan starten 2004... Jag har missat några, men tack vare bloggen (som startade 2009) är det lite lättare att hålla koll... Här kommer den gedigna listan:
1. Saturday night fever
2. The breakfast club
3. Sling blade
4. Trainspotting
5. A clockwork orange
6. Monsoon wedding
7. Den blå filmen
8. Deliverance
9. Orient expressen
10. Den röda filmen
11. True Romance
12. Dancing in the dark
13. Den vita filmen
14. Mitt liv som hund
15. Borta med vinden
16. Casablanca
17. Amelie från Montmartre
18. Diktatorn
19. Det sjunde inseglet
20. Exorsisten
21. Nyckeln till frihet
22. Fellinis Roma
23. ---(listade samma film 2 ggr men orkar inte ändra alla nummer)
24. Who's afraid of Virginia Woolf
23. ---(listade samma film 2 ggr men orkar inte ändra alla nummer)
24. Who's afraid of Virginia Woolf
.......
Sedan började vi med teman för att strukturera upp klubben lite, Ni kan läsa alla recensioner här på bloggen under under etiketten "Filmklubben" .
Första temat blev "Johnny Depp"
25. Plutonen
26. Sweeny Todd
Tema "Klassiker som gjordes på 70-talet":
27. Gökboet
28. Kramer vs. Kramer
29. Chinatown
30. Gudfadern
Tema: Clint Eastwood
31. Flykten från Alcatraz
32. Changeling
33. Örnnästet
Tema: Emma Thompson
34. Love Actually
35. I faderns namn
36. Återstoden av dagen
Tema: Anthony Hopkins
37. When eight bells toll
38. Proof
39. Dracula
Tema:Francis Ford Coppola
40. American Graffiti
41. Papillion (1973)(Jag avvek från temat för att jag inte hittade något bra.)
42. Marie Antoinette (2006)
fortsättning följer...
Har du kanske något bra tips på tema eller film?
I kväll är det MELODIFESTIVAL!! I love.
Skön lördag
PS. Idag har jag varit på Antik o samlarmässan, hittade sååå fina grejor! Visas inom kort
29 november 2011
Anthony Hopkins
Femte filmen som Anthony spelade in är James Bond inspirerad och visades i söndags på filmklubben (hans debut film var The White Bus (1967)
Titeln syftar till sista scenen då de ska ses igen "at eight bells" vilket betyder vid midnatt. Den heter "Åtta glas" på svenska. Det var roligt att se en så ung Anthony och jag kunde inte låta bli att skratta åt vissa scener som blev som parodier eftersom musiken och språket är så överdramatiskt. Man måste verkligen ställa om hjärnan o radera alla vanliga förväntningar på hur man blir underhållen då man ser såna här gamla filmer. Anthonys chef var en fet gubbe som såg ut som en uggla och hade otroligt komisk karaktär.
Ett citat från filmen som jag gillade The bad guy:"we will be watching you" Anthony: "Maybe you'll learn something".
I övrigt kände jag precis som min syster då hon sett en James Bond film: "Fattade du nåt? Jag fattarde i n g e n t i n g". Så jag kan inte säga att jag fick ut något av filmen mer än att det är roligt att ha sett början av Hopkins karriär.
Alistair MacLean har skrivit manus och ligger även bakom en film vi såg nyligen då Clint Eastwood var temat, nämligen Örnnästet. Vi har ytterligare en koppling till den filmen då Richard Burton (som har huvudrollen) är den skådis som Anthony inspirerades av så pass mycket att han började studera teater.
Alistair har även skrivit "Kanonerna på Navarone".
![]() |
When eight Bells Toll (1971) |
Titeln syftar till sista scenen då de ska ses igen "at eight bells" vilket betyder vid midnatt. Den heter "Åtta glas" på svenska. Det var roligt att se en så ung Anthony och jag kunde inte låta bli att skratta åt vissa scener som blev som parodier eftersom musiken och språket är så överdramatiskt. Man måste verkligen ställa om hjärnan o radera alla vanliga förväntningar på hur man blir underhållen då man ser såna här gamla filmer. Anthonys chef var en fet gubbe som såg ut som en uggla och hade otroligt komisk karaktär.
Ett citat från filmen som jag gillade The bad guy:"we will be watching you" Anthony: "Maybe you'll learn something".
I övrigt kände jag precis som min syster då hon sett en James Bond film: "Fattade du nåt? Jag fattarde i n g e n t i n g". Så jag kan inte säga att jag fick ut något av filmen mer än att det är roligt att ha sett början av Hopkins karriär.
Alistair MacLean har skrivit manus och ligger även bakom en film vi såg nyligen då Clint Eastwood var temat, nämligen Örnnästet. Vi har ytterligare en koppling till den filmen då Richard Burton (som har huvudrollen) är den skådis som Anthony inspirerades av så pass mycket att han började studera teater.
Alistair har även skrivit "Kanonerna på Navarone".
26 januari 2011
Emma Thompson
Filmklubben i söndags bjöd på Drama komedi. Temat är nu engelska skådespelerskan Emma Thompson och filmen var "Love actually". Det är ju redan en klassiker. Jag skämdes när jag fick tårar i ögonen eller rysningar i situationer som var överdrivna på ett Hollywood sätt-långt ifrån verkliga vardagliga situationer. Men alla filmer som har förmågan att framkalla såna känslor är ju fantastiska. Hur smöriga de än är. Därför gillar jag den filmen. De scener Emma är med och den rollen hon spelar är däremot tvärt emot allt det där. Hon spelar så fantastiskt bra. Naket, realistisk och verklighetstroget. Nästa gång är det min tur att visa film i samma tema. Jag väljer mellan två filmer. Hade varit roligt att vet om ni har någon favoritfilm med Emma? Eller andra favoritfilmer över huvud taget. Mina favoritfilmer är: Slingblade (Billy Bob Thornton är förövrigt också med i Love actually.. Han har också varit gift med Angelina Jolie) Dead man walking, Stand by me, oh brother where art though (min musik smak i ett nötskal) Big fish, nu känns det som jag har glömt någon. Jag fyller på efter hand.... Det finns så mycket fina underbara filmer!
Hejdå!

Jag samåker idag.. Det blir ljusare varje dag, det märks så tydligt!
Hejdå!
Jag samåker idag.. Det blir ljusare varje dag, det märks så tydligt!
5 december 2010
Filmklubbseftermiddag
Richard Burton
Bill Murray
Filmen var faktiskt spännande när man tänker på hur van man är vid dagens action filmer. Lite svårt att hänga med i handlingen ibland, det blev lite syster Carina varning "Fattade du nånting?". Men det klarnade på slutet. Vår analys är att Clint Eastwood alltid har roll figurer som är klart centrala utan att vara högljudda eller komplicerade. Han är mäktig på ett coolt, tillbakadraget sätt. Fåordig.
Nytt tema blev Emma Thompson. Vill vill komma bort från det stora USA träsket som är så lätt att halka in på. Få in mer Europeiska klassiker. Det blir intressant.
Hoppas ni har haft en fin helg och andra advent!
22 september 2010
Äppelpaj/kaka
I söndags var det filmklubb hemma hos mig. Sista filmen med Clintan som tema. Jag visade "Changeling" som han har regisserat. Den är baserad på en verklig historia och var verkligen hemsk. Angelina Jolie tycker jag gjorde en jättebra insats och de andra tjejerna grät floder. Tyvärr gjorde ju inte jag det. Kan inte peka på var det var som gjorde att sorgen stannade som en klump i mig. Filmen saknade nog ett klimax. Önskar att jag hade fått gråta ut det hemska.
Nåja, jag bjöd på en jättegod äppelkaka. Den blev en succé.
200 grader i 25 minuter.
Smält 125 g smör
Blanda i 1,5 dl socker
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
Häll smeten ljummen över äpplena och grädda
Den blev sådär krispigt god, testa den i dessa svenska äppeltider!
1 mars 2010
Filmklubb
Förra filmklubben avslutade temat klassiker från 70-talet. Vi såg Gudfadern (1972).
Igår var första träffen för nya temat: Clint Eastwood. Vi såg flykten från Alcatraz (1979). Den var ju en bra övergång som passade båda teman faktiskt, tänkte vi inte på igår.
Vad ska man säga om den filmen? Klassiker som är en föregångare till alla fängelseflykt-filmer. Ett bra val. En bra film. Undrar vad vi får se nästa gång. Clintan har ju en lagom lång karriär både som skådis och regissör.
Jag är ju svag för Broarna över Madison County. När det blir min tur kanske jag visar den... ssch det är en hemlis.
1 december 2009
Klassiker schmasiker
Jaha, då var det dags för en kass klassiker. Tyvärr var det mitt val, men jag kan skylla på att det inte var mitt första hands val. Jag hade tänkt att ta "Annie Hall"(1977) en klassisk Woody Allen film, som jag har sett för herrans massa år sen och tyckte mycket om. High Fidelity (2000) är en film i samma stil som också är jättebra. Men var uthyrd på biblioteket, så jag fick gå igenom deras övriga sortiment.
Jag trodde verkligen att jag hade snubblat över en diamant när jag hittade den. Med Skådisar som Jack Nicholson och Faye Dunaway i huvudrollen och dessutom regisserad av Roman Polanski. Roman's personliga liv är dessutom en sådan fruktansvärd tragedi. Bland annat blev hans fru brutalt mördad 1969 då hon var gravid i 8:e månaden.
Den var nominerad till 11 Oscars, och vann en för bästa manus. En Noirfilm* utspelad på slutet av 1930-talet. Det jag saknade mest var karaktärs djupet. Man fick inte lära känna någon vilket gjorde att man inte brydde sig så mycket eller blev berörd, vilket jag tycker är det man ska bli av filmer.
*Film noir (franska för "svart film") är en subgenre inom thrillerfilmen, och avser en kategori svartvita filmer, framför allt kriminalfilmer, från 1940- och 1950-talen. Till genrens främsta kännetecken hör en cynisk och dyster värld av falskspel och mord. Tekniskt utmärker sig genren av sneda kameravinklar och djupa skuggor. Återkommande drag var rök, voice overs samt en femme fatale - en farlig och förförisk kvinna
6 november 2009
rödgråten

Det var filmklubb igår kväll, tema "klassiker från 70-talet". Vi fick se en helt underbar film från 1979, Kramer vs. Kramer. Den var hjärtslitande och realistisk. Fin och varm. Jag slogs av hur stark tystnaden i en scen kan vara. Då brast det bara och tårarna sprutade. Man vill ju att det ska gå framåt i jämställdhetsfrågor, men det går verkligen sakta. Filmen vann 5 Oskars. Se den!
20 oktober 2009
kocko
Ja i söndags var det filmklubb med tema "klassiker som gjordes på 70-talet".
Vi har dock gått igenom några sedan innan; A Clockwork Orange (71), Deliverance (72) (Den långa färden), Fellinis Roma (72) Saturday Night Fever (77).... sen kommer jag inte ihåg mer....
Denna gången blev det Gökboet (75). Fantastisk film, Jack Nicholson gör en Oscars prestation. Totalt fick filmen 5 Oscars. Det gör den automatiskt till en klassiker.
Man kan göra en lång och djup analys på denna film. Men det orkar jag inte just nu. En mänsklig film som berör.
28 september 2009
Sweeny Todd
Filmklubben igår bjöd på härlig Tim Burton! Johnny Depp´s regissör nummer ett. Man fick dyka in i en sagovärld utan dess like. Det var otroligt dramatiskt, vackra mörka scener fångade känslan av London för nästan två hundra år sen.
Johnny spelar den bittre Benjamin Barker alias Sweeny Todd som ska hämnas på mannen som stal hans fru och barn och satte honom i fängelse. Han sjunger väldigt bra Johnny. Han kunde fått tillbaka sin fru om han bara hade letat lite. Istället har han ihjäl henne i slutet. Och skyller på den förälskade Mrs Lovett som bara sa att hans fru hade förgiftat sig, hon slutade slängd levande i bakugnen. Som tur var blev Sweeny befriad från jordelivet där han satt och sörjde sin mördade fru. Han hade gått igenom tillräckligt på en livstid. Lite Hamlet känsla. Man dör för den man älskar.
jag borde bli filmrecensent.
Johnny spelar den bittre Benjamin Barker alias Sweeny Todd som ska hämnas på mannen som stal hans fru och barn och satte honom i fängelse. Han sjunger väldigt bra Johnny. Han kunde fått tillbaka sin fru om han bara hade letat lite. Istället har han ihjäl henne i slutet. Och skyller på den förälskade Mrs Lovett som bara sa att hans fru hade förgiftat sig, hon slutade slängd levande i bakugnen. Som tur var blev Sweeny befriad från jordelivet där han satt och sörjde sin mördade fru. Han hade gått igenom tillräckligt på en livstid. Lite Hamlet känsla. Man dör för den man älskar.
jag borde bli filmrecensent.
20 augusti 2009
filmklubben!
Idag var det termin start för vår filmklubb! Den har pågått sedan 2004, så den börjar få endel år på nacken! Johnny Depp är temat, och vi såg Plutonen. Ja, Johnny hade ingen huvudroll direkt och han skadade sig ganska ordentligt, vet inte om han klarade sig... han var en duktig tolk också. Men ärligt talat så fick man inte så mycket Johnny, mera Charlie. Mycket testosteron. Lite country musik, vilket alltid uppskattas. Krigsfilmer är inte vad man skulle se i vanliga fall och det är just vad filmklubben är till för, att få andra intryck och se filmer man aldrig annars skulle se. Som Who's afraid of Virginia Woolf till exempel, hahhha. Den filmen måste ju bara ses om man inte sett den!
Nu är det snart Big Brother från 2003 på TV. Det kan man bara inte missa.
KRAM
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)